Elforsk under Almedalsveckan

Hur kan vi underlätta utbyggnaden av distribuerad förnybar energi?

Elforsk arrangerade ett frukostseminarium på Högskolan i Visby den 2 juli. Budskapet var att öka stödet till forskning av hållbara energilösningar genom att bidra till och stimulera utvecklingen av smarta nät samt förmedla resultat från fokusområden inom Smart Grids utifrån elbranschens och industrins perspektiv inom smarta elsystem och energilagring.

Hannes Schmied, som är ansvarig för Smart Grids på NCC berättade om vad byggsektorn kräver för att kunna möjliggöra mikroproduktion. Han menade att det är värdefullt att se över området som behandlar koncessionsrätten.
Lars Ohlsson, VD på Falbygden Energi presenterade resultat från projekt som involverade energilager:
- Varför måste energilager användas vid elproduktion av vindkraftparker och är det lönsamt? För att få lönsamhet i energilagring behöver vi ta hänsyn till fler värden – till exempel leveranssäkerhet.
Den sista presentatören var Cajsa Bartusch från Uppsala Universitet som redovisade kundperspektivet:
- Hur vill kunden ha det? Vill kunden lägga tid och engagemang på att hantera sin elförbrukning? Kunderna i Sverige är intresserade att förändra sitt beteende förutsatt att det inte påverkar komforten samt är ekonomiskt rimligt.
I debatten efter presentationerna deltog:
Göran Hult - Vice President R&D Fortum Sweden Kent Persson - Riksdagsledamot, Vänsterpartiet Lars Ohlsson - fd VD Falbygdens Energi AB, FEAB Hannes Schmidt - Smart Grids ansvarig, NCC Maria Sandqvist  - Verksamhetsansvarig, Teknikföretagen Ilka von Dalwigk - Kommittésekreterare, Samordningsrådet för smarta elnät Gunnar Fredriksson – Ansvarig Förnybar energi, Svensk Energi Debattörerna var eniga att en utbyggnad av elnäten är strategiskt viktig. Det är en utmaning att få ett konkurrenskraftigt Sverige samtidigt som vi värnar om långsiktiga miljöaspekter och en koldioxidfri energiproduktion.

Kan ett globalt elnät rädda klimatet?

Så löd titeln på det frukostseminarium som Elforsk arrangerade tillsammans med Power Circle  I samband med seminariet lanserades den strategiska innovations- och forskningsagendan "Enmegavoltsutmaningen".

Tomas Kåberger, tidigare generaldirektör för Energimyndigheten, numera ordförande i Japan Renewable Foundation, pekade på fördelarna med att koppla samman elnäten. I väst-östlig riktning kan dygnsvariationen utnyttjas genom att den solenergi som tas tillvara där det är dag kan användas på platser där det är natt. Överföring i nord-sydlig riktning skulle till exempel kunna utnyttja vattenkraft på ett bättre sätt.
Ett globalt elnät är inte ett beslut, utan kommer att vara resultatet av många mindre, men i sig stora, beslut om sammankopplingar där varje ledningsprojekt ska vara lönsamt. Elhandel över de asiatiska gränserna har stor lönsamhetspotential men hindras av politiska och historiska skäl. Tomas Kåberger menade att om en sammankoppling av elnäten kan ske under en period av politiskt lugn så kan denna sammankoppling i sig vara en kraft som gynnar stabiliteten i en region.
Isadora Wronski från Greenpeace redogjorde för rapporten som Greenpeace publicerade för några månader sedan, PowE[R] 2030 - A European Grid for 3/4 Renewable Energy by 2030. Greenpeace har räknat på ett antal modeller och utmanar de europeiska nätoperatörernas organisation ENTSO-E's tioårsplan med att visa på att det räcker med halva kraftnätsutbyggnaden för att nå samma kapacitetsmål .
Magnus Callavik, ABB, gav bakgrunden till Enmegavoltsutmaningen. För 60 år sedan, år 1954, drogs en högspänd likströmskabel om 100 kV från fastlandet till Gotland – den första i sitt slag i världen. Därefter har utvecklingen fortsatt och Sverige är världsledande inom området. Men för att nå visionen om ett kabelsystem om 1 miljon volt år 2030 behövs en kraftsamling och det är det som den nationella agendan beskriver.
I debatten efter presentationerna deltog:
Cecilie Tenfjord-Toftby, Riksdagsledamot Moderaterna, Riksdagen,
Kent Persson, Riksdagsledamot Vänsterpartiet, Riksdagen,
Mats Pertoft, Riksdagsledamot Miljöpartiet, Riksdagen,
Maria Khorsand, vd, SP ochUlf Moberg, teknisk direktör, Svenska kraftnät.

Politikerna är ense om att utbyggnad av elnäten är en förutsättning för en god samhällsutveckling. Det gäller att överbrygga de motsättningar som finns länder emellan, att verka för internationella överenskommelser snarare än nationella riktlinjer samt att ha med kundperspektivet vid utbyggnader. Att få fungerande marknadsmodeller är också en politisk utmaning.

Mer information om Enmegavoltsutmaningen finns i Elforsks rapport 14:21 (öppnas i nytt fönster)
 

Klimatet i Fokus. CCS i Östersjöregionen

Karin Comstedt Webb från Cementa menade att CCS, Carbon Capture and Storage, är en nyckelfaktor för att nå noll koldioxidutsläpp år 2030 vilket är Cementas mål. Processutsläppen, till skillnad från förbränningsutsläppen, kan enbart lösas med avskiljning.

Denna slutsats har såväl Naturvårdsverket som Cementa dragit. Cementa menar att industrin inte kan ta hela finansieringsansvaret för att genomföra CCS-tekniken och att det är bråttom att få fram en lösning.
Lars J Nilsson, professor i miljö- och energiteknik, LTH, redogjorde för vad FN:s klimatpanel, IPPC säger om CCS. IPPC konstaterar att utsläppen ökar och att stora minskningar behöver göras, att klimatpolitiken har utvecklats och att det tillkommit flera styrmedel. Man menar också att det finns en hel del synergieffekter (andra icke-klimatrelaterade nyttor) kan uppnås om man kan minska utsläppen. Det mesta som IPPC tar upp om CCS är i samband med fossila bränslen - inte så mycket om processindustrin.

Minskning av koldioxidutsläpp kräver rätt teknik och en politisk vilja

Lars J Nilsson menar att de största hindren för CCS handlar om acceptans och politiskt stöd. CCS-tekniken behöver därför utvecklas och demonstreras. En annan förutsättning är att koldioxidpriset är högt och att det finns en statlig strategi för utsläppsminskning och CCS.
Kim Kärsrud, miljödirektör på SSAB, talade om hur viktigt det är för stålindustrin att minska sina koldioxidutsläpp och om det arbete som pågår. Att helt gå över till biobränslen är inte realistiskt eftersom det krävs så stora volymer. Det som är mest intressant är att titta på nya tekniker. Tillsammans med andra inom stålindustrin togs en stor experimentmasugn fram som skulle ha varit bas för en demonstrationsanläggning med CCS, men stålkrisen kom emellan.

Bastor – CCS i Österregionen

Per Arne Nilsson är projektledare för Bastorprojektet, ett forskningsprojekt som syftar till att få mer kunskap om möjligheterna att kunna avskilja processgaser och att lagra koldioxid under Östersjön. Han liknade logistiken kring CCS med den som behövs för olje- och gasutvinning - men åt andra hållet. För att komma vidare behövs samverkan mellan flera aktörer (såväl industrier som myndigheter), resurser till forskning, snabba forskningsresultat samt styrmedel som inte straffar svensk basindustri.
Svante Axelsson, Naturskyddsföreningen, var moderator vid den efterföljande paneldebatten. Svante påpekade att han, eller Naturskyddsföreningen, inte har gjort ett tydligt ställningstagande i frågan eftersom tekniken är komplex och behöver utredas mer.

I paneldiskussionen deltog förutom Kim Kärsrud och Lars J Nilsson, Jens Holm (V), Helena Leander (Mp) och Lars Hjälmered (M). Politikerna var försiktigt positiva till CCS-tekniken och ställde dörren på glänt för att tillsätta resurser till forskning och demonstrationsanläggningar.
 
I sammanhanget kan nämnas att Vinnova beviljat stöd till Elforsk för att skriva en strategisk innovations- och forskningsagenda om CCS. Per Arne Nilsson är projektledare.

Här finns mer information om CCS och Bastor (Pdf, öppnas i nytt fönster)

Referat från seminariet om distribuerad energi publiceras inom kort
 


Svenska Elföretagens Forsknings- och Utvecklings- Elforsk - AB, 101 53 Stockholm, Besöksadress: Olof Palmes gata 31, Tel: 08-677 25 30, Kontakt, Cookies