Övergripande drivkrafter för efterfrågeflexibilitet. Hinder, möjligheter och alternativa utvecklingsvägar

Rapportnummer:  12:78
Artikelnummer: 
Spridning: free
Författare:  Peter Fritz
Pris (tryckt rapport, ex. moms): 
Lagerstatus (tryckt rapport): Slut
Referat:

Den starka trenden mot ett fossilfritt elsystem kommer att förändra förutsättningarna för den nordiska elmarknaden. Hur stora förändringarna blir beror dels på vilka subventioner som kommer att ges till sol och vindkraft och dels på vad som händer med kärnkraften i Norden. När nuvarande kondensproduktion ersätts med varierande sol- och vindkraft ökar kostnaderna för att löpande upprätthålla balansen mellan produktion och användning. Nuvarande system är i princip byggt för att hantera variationer i förbrukning, inte variationer i förbrukning plus variationer i sol och vind. Behovet av kraftverk som används sällan kommer också att öka. Det krävs redan i dag subventioner (effektreserven) för att förhindra nedläggning av kraftverk som främst behövs när det är riktig kallt. Även detta behov kommer att öka i takt med att sol och vind ersätter nuvarande kraftverk. Eftersom marknadens aktörer inte är skyldiga att vare sig delta i reglerarbetet eller investera i kraftverk med få förväntade drifttimmar, kommer det att krävas mer varierande priser för att åstadkomma en fortsatt hög leveranssäkerhet. Frågan i denna studie är vilka förutsättningar det finns för att elkunderna ska kunna bidra positivt till regleringen av elsystemet.
Under perioder med höga spotpriser ser vi att många industrianläggningar väljer att dra ner produktionen när priset är som högst. Studier visar att kapaciteten inom detta segment är minst 2 000 MW. Även mindre elkonsumenter har i dag möjlighet att få timvis mätning och konsumenter med värmepumpar erbjuds styrutrustning som möjliggör optimering mot spotpriser och nättariffer med bibehållen komfort. Den stora vinsten i med dessa system är emellertid inte prisoptimering utan energieffektivisering och ökad trygghet. Om introduktionen av dessa system blir framgångsrik kommer en betydande reglerresurs ställas till marknadens förfogande. Olika fältförsök har visat att en miljon elvärmda hushåll har en reglerkapacitet på minst 2 000 MW upp eller ner vid 0 graders utomhustemperatur och mer när det är kallare.
Att elanvändarebidrar till balanseringen av elsystemet är i grunden positivt då det minskar risken för marknadsmakt och stabiliserar elpriserna. Det är t.o.m. nödvändigt att det finns en viss priskänslighet hos kunderna för att marknaden över huvud taget ska fungera, då det i praktiken är omöjligt att få lönsamhet i kraftverk som förväntas användas väldigt sällan. Problemet är att marknadens regelverk och institutioner inte är anpassade för att på ett effektivt sätt utnyttja denna nya resurs.
·För elleverantörerna innebär priskänsliga kunder att det blir svårare att planera inköp och risken för att behöva köpa/sälja dyr balanskraft ökar.
·För systemoperatören innebär större obalanser ökade risker och större behov av dyra reserver.
·Marginalerna inom elhandel är låga och kunderna efterfrågar enkla lösningar, vilket gör det är svårt att introducera nya avtalsmodeller och komplexa tjänster.
·Med nuvarande lagstiftning och prisreglering saknar nätägarna ekonomiska drivkrafter att engagera sig i att styra sina kunder på ett effektivt sätt. Nuvarande regler kring tariffsättning är också ett hinder.
·Kunderna i sin tur möter en otydlig och svårbegriplig marknad med många aktörer.
Att bara fortsätta på inslagen väg med mindre justeringar i marginalen fungerar inte om efterfrågeflexibilitet ska bli ett verkligt alternativ till att investera i utbyggdanät och/ellermer produktion.
I studien har vi skissat på tre modeller som alla ger förbättrade möjligheter till ökad efterfrågeflexibilitet. En där elleverantören får en stärkt roll, en där nätägaren får en stärkt roll och en där en kapacitetsmarknad införs. Alla tre modellerna innebär ganska stora förändringar jämfört med den marknad vi känner idag.
Oberoende av modell är det några fundamentala aspekter som måste beaktas
1.För att elkonsumenternas tillvaro inte skall kompliceras alltför mycket är det viktigt att dessa får endast en kontaktpunkt. Denna enda kontaktpunkt kan antingen vara elleverantören eller nätägaren.
2.Efterfrågeflexibilitet måste komma med i prisbildningen i elspot. Det är inte acceptabelt att kunderna bestämmer sig för hur man ska styra sin anläggning efter det att spotpriserna är satta. Nuvarande modell bygger på att de balansansvariga ska förutse kundernas agerande när buden till elspot läggs, men tyvärr finns det ingen möjlighet för de balansansvariga att klara detta vid de tillfällen det är viktigast, d.v.s. när systemet är som mest ansträngt. Hur det i stället ska gå till finns i dagsläget inga bra svar på. Det ligger dock i farans riktning att det kommer att krävas ytterligare regleringar. Två förändringar krävs; dels att nya budregler införs på spotmarknaden, dels måste de balansansvariga genom lagstiftning eller avtal ges direkt kontroll över hur flexibilitet i kundernas anläggningar används. Det är tyvärr svårt att se hur en decentraliserad lösning skulle se ut.
3.Nätägarna måste ges tydligare incitament att utnyttja kunders flexibilitet när näten optimeras.

Svenska Elföretagens Forsknings- och Utvecklings- Elforsk - AB, 101 53 Stockholm, Besöksadress: Olof Palmes gata 31, Tel: 08-677 25 30, Kontakt, Cookies