Framtida krav på elnäten

Rapportnummer:  14:26
Artikelnummer: 
Spridning: free
Författare:  Niclas Damsgaard, Magnus Lindén, Katarina Yuen, Jakob Helbrink, Mikael Andersson, Mårten Einarsson, Joakim Munkhammar, Pia Grahn
Pris (tryckt rapport, ex. moms): 
Lagerstatus (tryckt rapport): Slut
Referat:
Energisystemen i Sverige och Europa kan förväntas genomgå stora förändringar under de kommande decennierna. Krav på minskning av utsläpp av koldioxid samt tekniska förändringar innebär att variabel förnybar elproduktion kommer att öka väsentligt. En del av denna kommer också att produceras lokalt i liten skala, snarare än i stora centrala produktionsanläggningar.
Detta introducerar förändringar på energisystemet. Den här studien behandlar vilka krav sådana förändringar ställer på elnäten. Tidshorisonten i studien är ca 25 år.
Studien visar dels på att variationerna i uttagen effekt hos slutkonsumenter kommer att öka väsentligt, samtidigt som mängden överförd energi till slutkonsumenten sannolikt minskar. Effektflödet kan i vissa fall också komma att förändras, så att vissa lokalnät, eller delar av lokalnät, blir ”nettoproducenter”.
Analysmetoden som använts är att baserad på enskilda, verkliga kunders förbrukning med upplösning på timnivå. De väntade förändringarna har applicerats på mätvärden så att enskilda förbrukningskurvor ändras. Tanken har varit att ta avstamp i så få antaganden som möjligt. Verkliga förbrukningskurvor har använts och de förändringar som applicerats är resultaten av tidigare arbeten.
I studien identifieras två huvudsakliga faser: en kapacitetsfas och en expansionsfas. Under kapacitetsfasen handlar det huvudsakligen om att bättre utnyttja det existerande nätet. Det kommer bland annat att ställa krav på ytterligare mätning och analys av data för att driva näten på ett bättre och effektivare sätt. Investeringar kan då undvikas, eller skjutas på i tid. En ytterligare slutsats är att dagens elnät generellt är väl rustat för att hantera den högre belastningen. Trots det ser vi att med tiden kommer det att krävas kapacitetsförstärkningar i vart fall i delar av näten, vilket benämns expansionsfasen. Bedömningen är dock att denna expansion i stor utsträckning kan ske inom ramen för existerande förnyelseprogram, dvs. inte ställa krav på omfattande förtida utbyten.
Även om näten ur ett tekniskt perspektiv står relativt väl rustade ser vi utmaningar kopplat bland annat till tariffstruktur och reglering i allmänhet. Minskad överförd energi innebär med dagens dominerande tariffmodeller för elnät att intäkterna för elnätsbolagen minskar, utan att kostnaderna minskar i motsvarande grad. Detta talar för en övergång till tariffer som i högre grad än dagens tar sin utgångspunkt i de verkliga kostnadsdrivarna, samt i de nyttor som nätet levererar. Dagens svenska ekonomiska reglering av elnäten innehåller få begränsningar vad gäller utformning av tarifferna, vilket möjliggör en anpassning från bolagen sida.
Däremot ser vi att det kan finnas utmaningar i den mer generella utformningen av regleringen av elnäten, och särskilt vad gäller bolagens incitament att göra avvägningar mellan kapital- och driftskostnader. Det är bland annat osäkert om det finns tillräckligt starka incitament att satsa på mätning och analys för att förbättra driften och optimera framtida investeringar. Mot den bakgrunden ser vi ett skäl i att vidareutveckla elnätsregleringen, för att möta de framtida utmaningarna för elnäten.

Svenska Elföretagens Forsknings- och Utvecklings- Elforsk - AB, 101 53 Stockholm, Besöksadress: Olof Palmes gata 31, Tel: 08-677 25 30, Kontakt, Cookies