Tekniska lösningars tillämpbarhet för förbättrad nedströmspassage för ål - applicerat på Göta älv och Motala ström

Rapportnummer:  14:35
Artikelnummer: 
Spridning: free
Författare:  Olle Calles, Jonas Christiansson, Jan-Olov Andersson, Simon Karlsson, Håkan Wickström och Johan Östergren
Pris (tryckt rapport, ex. moms): 
Lagerstatus (tryckt rapport): Slut
Referat:
Innevarande rapport syftar till att granska åtgärder för förbättrade nedströmspassagemöjligheter för ål vid vattenkraftverk, samt diskutera deras applicerbarhet på kraftverk i Göta älv och Motala ström. I denna rapport presenteras principskisser och en diskussion av möjligheter och begränsningar för sådana åtgärder vid kraftverken i de två vattendragen. Det understryks att ett eventuellt utförande av åtgärderna måste föregås av framtagandet av tekniska beskrivningar, kostnads- och riskanalys samt detaljprojekteringar.
Fiskanpassade galler med flyktöppningar och förbipassage eller uppsamling, är de mest lovande lösningarna för att möjliggöra en skadefri passage för fisk vid vattenkraftverk. Denna teknik bedöms ha bäst förutsättningar för att åstadkomma en repellerande effekt på de flesta arter och livsstadier. Till följd av att ålens beteende avviker från de flesta andra vandrande fiskarters, dvs. de är bottenorienterade och söker ofta kontakt med avledare, är det speciellt viktigt med avledare som täcker hela vattenkolumnen och utgör en fysisk barriär. Det finns få publicerade exempel på fiskanpassade galler med passage där både dess design och en vetenskapligt robust utvärdering presenteras. En särskild brist föreligger för stora kraftverk (slukförmåga >100 m3/s).
För att uppnå bästa möjliga funktion på lång sikt och samtidigt maximera antalet blankålar som når havet på kort sikt, bedömer vi att det är lämpligast att i första hand anlägga uppsamlingsstationer vid Vargöns kraftverk i Göta älv, samt Älvås och Fiskeby kraftverk i Motala ström. Detta beror i första hand på att dessa kraftverk är belägna direkt nedströms de förväntat högproduktiva sjöarna Vänern, Roxen och Glan. Den ål som samlas in där, transporteras lämpligen förbi nedströms belägna kraftverk för att maximalt öka överlevnaden för ålen.
I Motala ström bedömer vi att det bör vara tekniskt genomförbart att gå vidare med en teknisk projektering och värdering av åtgärdsförslagen för Älvås och Fiskeby kraftverk, eftersom de är av sådan storlek och karaktär att befintlig kunskap och erfarenhet av sådana åtgärder bedöms vara tillräcklig. Det är även viktigt att utreda aspekter som dammsäkerhet samt möjliga problem med is och drivgods. 
I Göta älv rekommenderar vi att man vidare utreder möjligheter och begränsningar för en åluppsamlingsanläggning vid Vargöns kraftverk, lämpligen en β-avledare. Viktiga aspekter att beakta är t.ex. dammsäkerhet, skredrisk, fartygstrafik, isproblem och driftande makrofyter. I ett första steg kan man även utvärdera effektiviteten för en uppsamlingsanläggning i ett befintligt utskov utan att uppföra en avledare, men sannolikt kommer en sådan åtgärd att få låg effektivitet. Åtgärdas Vargöns kraftverk kommer motsvarande åtgärd vid Olidan/Hojum vid Trollhättefallen inte att vara nödvändig, i synnerhet då fallen historiskt utgjort ett naturligt vandringshinder för andra arter än ål. Det kommer då inte heller att vara någon större mängd nedströmsvandrande blankål som når Lilla Edet.
Trots att låglutande galler med förbipassager och uppsamlingsstationer är den teknik som är mest lovande för att öka överlevnaden för nedströmsvandrande blankål i reglerade älvar, finns fortfarande en kunskapsbrist på området. Vi förordar därför projekt som studerar fullskaliga åtgärder för förbättrad nedströmspassage vid kraftverk, i synnerhet stora kraftverk. Ett sådant projekt kommer behöva drivas i flera steg, med detaljerade studier av risker, kostnader, driftlösningar, skräphantering och kanske även tester med olika former av teoretiska och fysiska modeller. Det finns även ett stort behov av kunskap om ålens beteende vid olika gallerutformningar, lutningar, spaltvidder och flyktöppningar, där vi rekommenderar att sådana experimentella undersökningar genomförs både i fält och på lab.

Svenska Elföretagens Forsknings- och Utvecklings- Elforsk - AB, 101 53 Stockholm, Besöksadress: Olof Palmes gata 31, Tel: 08-677 25 30, Kontakt, Cookies